Igår kändes det som det var på väg och bli bättre. Idag mår jag skit igen. 

Jag har varit vaken en timme och jag är redan helt slut. Sitter och samlar kraft för och att orka klä på barnen till dagis. Dem som ska dit. Wille fick vara hemma idag också. Han hade lite klet i ögonen imorse igen. Inte mycket men skickar han inte ändån. Wille är glad då han ville vara hemma. 

Har några ärenden nere i centrum idag. Hur ska jag orka utan att bryta ihop? 

Jag orkar inte mer. Allt jag vill är och få må bra och vara lycklig. Samvetet gnager för barnen då jag känner mig som världens sämsta mamma. Och även som sambo. Jag är här men ändån inte. Jag minns inte allt jag gjorde igår, eller i förrgår. Att fatta ett beslut som vad vi ska ha till middag kan vara ett helvete. 

Långpaus.......

Två barn är ivägskickade till dagis. Anton samarbetade, klädde på sig helt själv. Adam fixar overoll, ta fram mössa och vantar och skor helt själv. Behöver ibland bara dra upp dragkedjan. Lycklig och lättad morsa som slapp tjafs och bråk om kläder idag. Bara han får bestämma kläder själv Anton funkar det hyfsat. 

Jag och Wille ska snart iväg. När jag vilat en stund. Måste städa när jag kommer hem. Blir helt slut och får ångest bara jag tänker på det. Hoppas en promenad och frisk hjälper. Rensa hjärnan under tiden. 

Over and out 

Jag är helt slut. Min kropp lyder mig inte. Den vill inte lika mycket som jag vill. 

Återkommer när jag mår bättre! 

Over and out

Ångesten har släppt något. 

Tar en dag i taget just nu. Det går lite från dag till dag. 

Wille är hemma idag också från dagis. Men är bättre, inget gegg i ögat alls imorse så imorgon blir det dagis igen. 

Nu ska vi snart palla oss ut i regnet och en sväng ner till affären. Måste ha hem

Typ yoghurt el nått lätt ätit. Mår illa hela tiden just nu. Se om ja får i mig någon lagad lunch lite senare. W åt frukost precis då han vaknade vi 10 imorse. 

Behöver städa idag men får se hur mycket jag orkar med. Det är skit och leva med depression. Men jag tar mig ut nu i alla fall. Nästan så jag hellre är ute med barnen än inne. Trots att jag mår skit. Ett steg i rätt riktning. 

Over and out 

Den kom lite som ett brev på posten. Jag har ju mått rätt ok ett tag. Nu har skiten tagit över mig igen. Fuck denna jävla depression. Försvinn ut ur mitt liv, tack!!! 

Jag lyckades palla in mig i duschen efter lite vila när två av tre barn hade åkt till dagis. Har Wille hemma idag för ögoninflammation. Hans ögon var helt igenkletade imorse. Är inte en självklarhet för mig och lyckas med det när jag lider av depression. Fick på mig kläder, myskläder visserligen men det är kläder och tog mig ner till Willys. Behövde bröd och mjölk. 

Vi hann lagom hem så kom regnet. 

Fixade lunch till mig o Wille när vi kom hem. Tog disken samtidigt. Skönt och bli av med den. Fixat med ekonomin, liten del av den. En ganska tung sak just nu. 

Nu vilar vi. Jag är helt slut. Wille ser på tvn. Han har hjälpt mig och plockat lite leksaker nere i vardagsrummet under morgonen, ibland kan dem. 

Se om jag har ork till och baka något med den senare. Inget vidare uteväder i eftermiddag om det håller på. 

Over and out 

Jag har i stort sett hållit igång hela dagen idag, tre satser med frallor, matlagningen även om mycket förbereddes igår. Tog med barnen o köpte munkar till dem o sambon då han fyller år idag. En bukett med tulpaner och några tomater. Lite fika får dem utöver frallor men jag fikar inget. Jag är helt slut. Men när jag tänkte efter idag är det inte alls samma trötthet längre. Jag kan inte förklara den. Om jag va tvungen att göra det. 

Jag orkar mer om dagarna också. Jag får mer gjort. För tex tre månader sedan hade jag inte ställt mig bara sådär och gjort tre satser med frallor. En sådan grej hade krävts så mycket planering och sen tog all planering kring det jag skulle göra över och jag blev helt slut och det blev inget med det alls. 

Känslan idag när jag var klar med det, jag har tänkt baka dessa frallor hur länge som helst. Sedan jag hittade receptet på dem. Men mitt mående kom emellan. Den känslan var wätt bra. Samtidigt som jag blev lite tom. Jag har fått detta gjort nu. Vad ska jag göra nu då?! Och jag satt och inget kände ett tag även om lättnaden fanns där över att det var gjort. 

Svårförklarat. 

Sen försvann det där och jag började planera in för frallbak till och ta med på lördag. Nu va det ju så enkelt o smidigt och baka egna och degen var superenkel och slänga ihop. Då går jag inte o köper frallor. Dessutom mycket godare med hembakta. 

Det finns ingen helhet i mina blogginlägg som vanligt men det bryr jag mig inte så mycket om. 

Vad jag vill få sagt var. Jag mår bättre, även om jag har mina dagar med ups and Downs. Men det har garanterat alla någon gång. 

Ingen avlägsen släkting hörde av sig igår. Tack för den. 

Idag har vi en sådan där lugn och stillsam dag. En nästan liten för lugn och stillsam dag. Jag är extremt uttråkad just nu. 

Wille och Anton åkte in till mamma igår eftermiddag. De var extremt uttråkade här hemma. Och jag känner mina barn och de ville stanna en natt till. Fast det var inte tanken. Tanken var att jag tänkt hämta hem dem vid denna tiden idag. Nu har jag bara Abbe som kommit hem

från lägret hemma. Han har stängt in sig på rummet så han är inte så jättekul. Adam han är mer vild än tam numera. Munnen går i ett på han hela tiden. Han är aldrig tyst. Han hittar på saker hela tiden. Just nu sysselsätter hans sig med och öppna och stänga microdörren. 

Jag är uttråkad idag. Fast jag får springa efter Adam osv bla bla bla. Jag är lite less på detta vardagliga kan man säga. Är inne i en tråkig period. 

Vi har varit ute på långpromenad jag och Adam. Han däckade i vagnen lagom hemma och sov ca 30min. Nu sitter han och äter bulle som ja bakade häromdagen. El sitter inte längre nu stack han iväg igen. 

Jag har heller ingen och prata med. Förutom Adam då. Just nu. Tommie ligger väl och sover. Han hämtade ungar från lägret tidigare idag. La sig på soffan, förflyttade sig till sängen. 

Ja bara, vad ska vi hitta på. Och han bara inget och nu sover han. Kul liv ja känner att jag har. Men vet inte hur jag ska förändra det. 

Jag gillar bara halva sånna här stillsamma dagar. Sen blir jag uttråkad och tycker lite synd om mig själv. 

Over and out 

Imorse vaknade jag när Adam kom in 6.30 ungefär. Jag har börjat och bära in honom till hans egen säng när W och An somnat. Dem gånger jag gjort det nu sen jag flyttade in hans säng i W och Ans rum har han stannat kvar i sin säng. Vilket varit väldigt skönt. 

Lyx och vakna på morgonen och bara ha en unge i mitten. 

Lyx också att han gärna vill ligga någon halvtimme och kolla på div saker i min mobil. Morgonmys och jag kan ligga och dra mig på samma gång. Lyx. 

Man kan få mycket gjort om man vill när ungen inte vill ligga och mysa längre och man då måste gå upp. 

Idag hade jag viktvätten jag tänkt och ta idag klar innan kl 8.30 och första maskinen var redan igång. Hann o redan ur Adams lådor så nu har han inget kvar i st 86. Varit dålig på och rensa bort ett tag. Även mycket av st 92 är bortplockat och sånt han gärna inte vill använda. Lade in annonser på fb av sånt som blev utrensat. Hoppas kunna bli av med något. Har inte längre plats med allt även om det känns i mammahjärtat när det försvinner. Bakat med barnen. 

Sen stannade jag av lite. 

Och varit ganska off sedan lunchtid. 

Så sängliggandes blev jag inte idag som det kändes i torsdags/fredags. Då var det riktigt tufft. 

Over and out

Jag klarade dagen utan och bryta ihop och utan säcka ihop helt. Jag vet inte hur men jag fixade det. Fick helt plötsligt några form av extra energi och vips så hade jag efter kalaset som  normalt folk kanske gör när man haft kalas röjt undan all disk o så. Även röj undan de mesta redan efter våra fikagäster. Samma dag. Kommer vara en befrielse och lättnad imorgon och komma ut till köket och diskbänken är stilren från disk. 

Men nu är jag i alls fall helt slut. Barnen har precis somnat och jag tänker nu göra desamma. Imorgon blir det en vilodag. 

Over and out 

Det har jag lärt mig. 

Mådde dåligt på grund av gårkvällens bestyr. Haft svårt o sova inatt. Ångest inför denna morgon. Men, gissa vem som kom upp snäll och duktigt, klädde på sig själv utan problem och är redan ute och leker innan vi ska till dagis? 

Rätt gissat, Anton. 

Adam hjälpte mig och väcka Anton idag. Och han var vaken när jag kom in med hans kläder. Och när jag bytte Adams andra blöja så kom han in nästan färdigpåklädd. En glad mamma just nu. Tack älskade unge för att du var så duktigt imorse. 

Jag har energi kvar. 

Paus. 

Och nu sitter jag här i bilen och gråter nästa lyckotårar. Anton sprang upp till sin avdelning och va först upp idag. 

Så en ska inte ha ta ut något i förskott egentligen. Något jag måste bli bättre på. Jag låg ju liksom med oro o ångest att jag inte skulle orka med denna morgon helt i onödan.

Over and out 

Blev inte riktigt som jag tänkt mig idag. Haft Wille hemma och Anton. Dock har det inte varit något fel på Wille, han hostade och såg inte pigg ut imorse. Men har inte hostat mer och varit precis som vanligt. så imorrn blir det dagis. 

Jag är fortfarande trött som en gnu. Kommer mig inte för och ta tag i allt som jag borde. Jag överdriver inte om jag säger att om jag satt på toan, om jag fick sitta där ifred så skulle jag somna där. Så det är väl tur att en inte får var där ifred. För sitta o sova på toa är nog ingen hitt. 

Lär inte hända så mye mer här idag. 

Blir (förhoppningsvis) lugnt resten av dan. Kanske skulle dra igång en film när maten är klar och hoppas på att det går hem hos övriga. 

Over and out

Jag är trött som en gnu och det var skitsegt att komma ur sängen imorse. Snozzade 20min, råkade stänga av den och höll på och somna om. Det är skit att det är då en sover som bäst el har som lättast att somna om. Det slår aldrig fel när der gäller mig. I grund och botten är jag nog som sambon och är gärna uppe om kvällarna och sover heller lite längre om morgonen, dock inte till två tre utan mer 10 iaf. Vill minnas att jag gjorde det innan man fick barn. Men har man fyra barn så har man. Då åker en upp vare sig man vill el ej. Men idag var det segt. Och jag stressade inte ihjäl mig imorse heller. De fick äta frukost i lugn o ro. Adam tittade på Bamse via netflix på min mobil. Wille hakade på när han vaknade. I lugn och ro kunde jag väcka Anton som var segare än segast. Men upp kom han och till dagis kom han på rätt hyfsat humör. (Klädde till o med på sig overollen själv, annars brukar man få tjata). 

Jag el sambon rättare sagt lovade barnen att jag skulle baka med dem i eftermiddag. Så bara och stanna till på Willys och köpa hem så allt finns hemma. 

Nu ska jag snart äta frulle. Inte ätit något än. Nackdelen med inget stress på morgonen betyder att jag inte hinner med mig själv. Men det får jag ta. Hellre glada o lugna barn när vi åker iväg än stimmiga o tjuriga. De blir stimmiga och på dåligt humör vid stress för då stimmar jag omkring som en galning och blir på dåligt humör. Vilket smittar av sig på barnen. Idag behåll jag lugnt, inget stress och barnen var glada och hjälpte till utan problem. 

Ska passa på och vila lite efter frullen. Så man orkar med bakningen i eftermiddag. Giv mig styrka!!!!!!

Over and out

Just nu skulle jag helst vilja lägga mig i sängen och sova bort min dödsångest. Helst sova i några dagar. Den där dödsångesten är inte rolig, alls. 

Just nu försöker jag ta mig förbi den, gå dessa tunga steg mot abbes dator. Dra igång den, och sätta mig och skriva. Jag ska söka jobb om någon undrar varför jag har dödsångest. Ute i sista minuten innan första deadline som vanligt. Har har kollat på plastbanken el va fan det heter och så, så jag har ju inte suttit i en månad och inte gjort nått. Men ändån. Papper. När det kommer till något som verkligen är ett måste och papper. Jag får dödsångest. Dessa piller jag får hjälper liksom inte mot den dödsångesten. Och när det väl är gjort för jag måste ta mig igenom skiten så blir det kaos i huvudet. Totalkaos och det tar ett par dagar innan jag återfår energin till nya måsten jag måste ta mig igenom. Idag måste jag ställa om blixtsnabbt. När jag verkligen klarat och palla mig till datorn och sökt ett 20 tals jobb och den lättnaden är över för idag, då kommer nästa verkligen måste sak. 

GÅ och hämta barnen på dagis, själv. GÅ. Jag ska tvinga mig och gå dit och hem idag. 

Anledning

1) kommit fram till att det är förbannat dyrt med bensin fram och tillbaka flera dagar i veckan. Helt onödiga pengar och slänga ut bara för jag mår dåligt tänker jag. Fast det låter bättre om man skriver att det är för miljön. 

2) jag har blivit en jävla lat soffpotatis i samband med depressionen. Ska jag uppfylla mina mål detta året måste jag ut, ut, ut. Jag MÅSTE alltså ta mig igenom denna skit ångesten och ta mig UT. 

3) barnen vill ut och leka i snön. Går jag till dagis kan vi passa på och leka i snön på vägen hem och även passa på och vara ute när vi kommer hem tänker jag. För det är ju så himla roligt ute i snön. 

Verkligen. 

4) barnen får luft och gör sig av med en massa energi när vi är ute och så. Och förhoppningsvis lägger dem sig i skapligare tid ikväll med mycket luft och så. 

5) jag kan ju ägna miljön en liten tanke. 

För denne skull. Även om anledning nummer ett är största skälet till jag får ta mig i kragen och börja promenera igen. 

Just nu skulle jag dock behöva sova fn timme men nej. Det har jag inte tid till. Önskar att jag var lite piggare i huvudet bara. Och att jag vore bättre på att göra saker som man kan vara ute i god tid med. Att vara ute k god tid med saker är tydligen inte min grej.

Over and out

Ja, då sitter jag på bussen till Västervik. Hann med en tidigare buss än tänkt. Blev en rask promenad ner till resecentrum. Den tog väl 20 min ca. Så wätt skönt med frisk luft innan. Om jag har ångest nu på bussen? Jo, det skulle man kunna säga. Paniken kom nästan direkt när jag satte mig innan ens bussen startat. O mellan Hultsfred o storebro ville jag bara av. Ville skrika stanna bussen, jag vill av, men jag har suttit tyst o snällt på min plats. Illamående de Lux. Ingen frulle imorse. Det var inte ens o tänka på. 

Jag ska härda ut. Bakom mig sitter någon idiot o trycker upp mitt ryggstöd. Väldigt skönt. Verkligen. Men jag ska va snäll och tyst. Andas. Andas. 

Over and out

 

Sitter och njuter av lite egentid. De tre små har åkt in till mamma och pappa. Där ska dem sova i natt. Jag ska ta bussen tidigt imorgon bitti till Västervik. Har inte åkt buss på säkert 10 år minst. Känner mig inte helt bekväm med läget men jag måste börja re mig själv mer.

Det är ju så, i alla fall för mig att jag har mått dåligt under en väldigt lång tid. Jag har fått börja om från noll igen. Vissa dagar som idag vill jag bara stänga in mig någonstans, skrika ur mig all frustation och gråta. Har haft sjukt mycket ångest inför morgondagen. Dödsångest. Det är hemskt. Vet faktiskt inte hur jag ska beskriva hur jag känner med ord. Jag är helt slut just nu på grund av att jag lagt så mycket energi på detta.

Inser att det kommer ta mycket längre tid än jag trott/tänkt till och bli frisk. Vissa dagar, när jag har bra dagar, som blir fler och fler så känns det som att jag är frisk. Sen kommer dem här stressade situationerna. Som bara tanken, fatta beslutet och ta steget till och åka denna bussfan, då säger det stopp. Undrar om jag ens kommer på bussen imorgon bitti?! För en frisk person, som inte lider av ångest o så, är kanske detta världens enklaste grej, Men det är det som sagt var inte för mig. Klarar jag detta imorgon utan och falla ihop och dö av ångest är det fan värt en guldmedelj till mig. Ni kan väl hålla tummarna och önska mig "lycka till" imorgon. Att jag kommer hem vi liv och att jag inte lider av cancer eller så.

 

Nu ska jag andas några gånger, hämta energi från någonstans så jag kan gå ner till tvättstugan och hänga upp dagens sista tvätt, Ångest, ångest. Men någonstans mitt i allt har jag ändå börjat och acceptera läget. Att jag mår som jag gör ibland. Det är väl kanske det som gör att jag orkar kämpa på.

 

Over and out

Idag mår jag inte så värst. Ångest, stress. Ingen bra kombo. Tänk om man detta året skulle ta och lära sig att vara ute i god tid med saker och ting så jag slipper detta varenda gång det handlar om viktiga saker. 

Som tex skicka in a-kassa papper. 

Papper man ska fylla i hit och dit ger mig ångest. Varesig det handlar om papper till kassan el dagispapper, vad det än är som man ska skicka in. Papper ger mig ångest. Stora posthögar jag får ihop på en vecka ger mig ångest. Reklam ger mig ångest. En pengalapp ger mig ångest nästan på gränsen till panikångest. Osv osv

Jag har ju aldrig påstått att jag är normal. 

Men nu idag måste jag sätta mig ner med alla dessa jäkla papper. Ångesten jag får av och bara tänka på papper får jag hitta ett sett att ta mig igenom idag. Sen kommer det förmodligen vara samma visa nästa gång jag måste fylla i dessa papper. 

Och smulor, smulor har också börjat och ge mig ångest. 

Over and out

Det är någolunda som vanligt här. Inga fler sjuka barn. Tack för det. Nu är det bara jag som ska lära mig och gå och lägga mig i tid, jag är inte bra på det om man säger så. Trots sömnpiller tar det sin tid och somna. 

"Du bör vara redo för och gå och lägga dig med en gång, det går snabbt"?! Jaha, tänkte ja första natten med sömnpiller. Låg där i sängen och väntade och väntade. Hände inte ett skit. Tog nog två timmar innan jag somna. Tar fortfarande upp till två, två och en halv timme. Va fan?!

Jag är lättpåverkad av all annan skit men inte av sömnpiller? Det måste va något fel på mig.... Men ja har ju aldrig påstått att jag är normal heller. 

Men när kl ringer är det skitsegt och gå upp. När jag lämnat barn på dagis och jag varit och småhandlat på Willys, vilket jag måste ner och göra igen snart då jag missade och köpa både yoghurt och flingor till barna. Oförlåtligt i deras ögon och glömma detta två dagar i rad. 

När jag kommer hem är jag skitslut. Igår satte jag mig i soffan, vilade. Tröttnade på soffan och la mig i sängen. Somnade och sov till ett. Efter en kvart höll jag på och somna igen. Lutar åt att det blir något likande idag. Är alltså skittrött på förmiddagarna. Tar en halvdag innan jag kommer igång med too do listan. 

Återstår och se om jag orkar ta mig ner till tvättstugan el om det får vänta. Känns som jag skulle kunna somna sittandes på toa. 

Over and out 

Rubriken säger det mesta. 

Wille och Anton vägrade sova. Jag tog sömnpiller o gick och la mig. Kunde ju självklart inte sova ändån. Sen måste ja ha somnat till slut. Mitt i natten börjar Adam gnälla. Han vrider och vänder, faromkring överallt i sängen. Tar sig för örat och jag tänker öroninflammation. Han säger att han har ont i magen. Sen örat. Flera gånger. Han kommer till ro igen, ca 02 ungefär. Då börjar Wille. "Jag är varm". Satt hos han en stund. Gick på toa och däckade sen. 

Jag vägrade typ gå upp när kl ringde imorse. 7.40 blev jag tvungen. Och då vaknar även 2 till. Skjut mig. Pigga som ingenting. 

Lite påverkad av sömntabletter än är ja tröttare än tröttast. Och fattar just nu inte hur jag ska palla dagen.

Skjut mig.

Abbe ska vara på handboll om en timme. Han sover än och hans väska är inte packad. Sitter och funderar på vem han tänkt ska packa den?! Inte han själv uppenbarligen. 

Wille o Anton ska samlas i hagadal kl 11.15. Temat för dagens uppvisning för 08or och 09or var "klä ut sig till något djungeldjur" "låt fantasin flöda". Skjut mig. Ingen av mina ville klä ut sig. Det var okej. Inte många som ville det. Men, va fan ska de ha på sig nu då liksom?!!!

Även hitta kläder till de andra båda. Det vore ju smidigare och haft det fixat och klart, för en vecka sen. Men sån är ju inte jag!!!! Alltid ute i sista minuten, hur smart jag än tänker liksom. Konstigt att de alltid blir så. Jag borde ju liksom lära mig att jag blir dålig av stressen som blir som följd. Är ju likadant varje gång liksom. Men sån är ju uppenbarligen jag. Lär inte av mina egna misstag. Man kan ju hoppas att någon annan tar lärdom av dem hur man inte ska göra ;)

Over and out

För att mina familjemedlemmar hela tiden förlitar sig på att jag ska göra allt och resterande helt inte ska göra ett skit!!! I Know, mitt eget fel. Får bli ett mål 2014 att jobba på. 

Då är man här igen. Kryper i kroppen, rastlös, kan inte sova. 

Kalasat för syster idag. Somnade nog till på soffan hemma hos mamma nån halvtimme. Vid 15 tiden är jag så trött att ögonen går i kors nu. Tidigare har jag klarat mig till 17 tiden kanske. 

T ligger och sover. Han hade visst feber, fått tillbaka sitt magont. Legat sen vi kom hem. Abbe har suttit inne på sitt rum och kollat på film. Jag har passat på och slå in några julklappar. Lyssnat på julmusik. Försökt återfå mina tidiga julkänslor jag hade förra veckan och i början av veckan. 

Jag känner mig ledsen ikväll. Jag vet inte vad det är. Det är väldigt irriterande. Känner liksom inte att jag har något att vara ledsen över. Ändå känner jag mig ledsen?!

Kanske äta nått och tvinga mig själv och sova. Gonatt.