Just nu skulle jag helst vilja lägga mig i sängen och sova bort min dödsångest. Helst sova i några dagar. Den där dödsångesten är inte rolig, alls. 

Just nu försöker jag ta mig förbi den, gå dessa tunga steg mot abbes dator. Dra igång den, och sätta mig och skriva. Jag ska söka jobb om någon undrar varför jag har dödsångest. Ute i sista minuten innan första deadline som vanligt. Har har kollat på plastbanken el va fan det heter och så, så jag har ju inte suttit i en månad och inte gjort nått. Men ändån. Papper. När det kommer till något som verkligen är ett måste och papper. Jag får dödsångest. Dessa piller jag får hjälper liksom inte mot den dödsångesten. Och när det väl är gjort för jag måste ta mig igenom skiten så blir det kaos i huvudet. Totalkaos och det tar ett par dagar innan jag återfår energin till nya måsten jag måste ta mig igenom. Idag måste jag ställa om blixtsnabbt. När jag verkligen klarat och palla mig till datorn och sökt ett 20 tals jobb och den lättnaden är över för idag, då kommer nästa verkligen måste sak. 

GÅ och hämta barnen på dagis, själv. GÅ. Jag ska tvinga mig och gå dit och hem idag. 

Anledning

1) kommit fram till att det är förbannat dyrt med bensin fram och tillbaka flera dagar i veckan. Helt onödiga pengar och slänga ut bara för jag mår dåligt tänker jag. Fast det låter bättre om man skriver att det är för miljön. 

2) jag har blivit en jävla lat soffpotatis i samband med depressionen. Ska jag uppfylla mina mål detta året måste jag ut, ut, ut. Jag MÅSTE alltså ta mig igenom denna skit ångesten och ta mig UT. 

3) barnen vill ut och leka i snön. Går jag till dagis kan vi passa på och leka i snön på vägen hem och även passa på och vara ute när vi kommer hem tänker jag. För det är ju så himla roligt ute i snön. 

Verkligen. 

4) barnen får luft och gör sig av med en massa energi när vi är ute och så. Och förhoppningsvis lägger dem sig i skapligare tid ikväll med mycket luft och så. 

5) jag kan ju ägna miljön en liten tanke. 

För denne skull. Även om anledning nummer ett är största skälet till jag får ta mig i kragen och börja promenera igen. 

Just nu skulle jag dock behöva sova fn timme men nej. Det har jag inte tid till. Önskar att jag var lite piggare i huvudet bara. Och att jag vore bättre på att göra saker som man kan vara ute i god tid med. Att vara ute k god tid med saker är tydligen inte min grej.

Over and out