Ommöblering, ommöblering
Tommie blir såååå glad när jag kommer på nya idéer här hemma. Som när det tex gäller ommöblering av barnrum. Han bara "oh va kul en fredagkväll. Vi har ju ändå inget för oss". "Jag hjälper gärna till och flyttar möbler". Lögn?! Såklart som fan att jag ljuger nu.
Han suckar, pustar och tänker nog " måste vi hålla på med det här", jag gissar på att han tänker så, för han säger självklart ingenting då han är väldigt konflikträdd. Men nu efter en veckas tjatande fick jag ut det tunga skrivbordet ur lektrummet. Har röjt undan plats för sängen. Där Adams säng nu ska stå. Tänke att han ska få tillbaks rummet han hade från början. Det var inte så smart och ha lego i lekrummet tillsammans med en tre åring, det är allt jag säger.
Ja men va bra tänker jag, då tar vi sängen o byrån också. Vi åker och hämtar mat typ runt halv åtta. Jag har inte ätit sedan 11:15. Och när vi kommer hem parkerar han inte bilen där han ska och jag fattar direkt han han inte tänker vara hemma alls ikväll.
Men ja fixar väl det själv då tänker jag.
Och kommer jag till sängen som är anledningen till att jag ligger här i min säng o skriver av mig lite frustation. Jag få inte ut den genom deras sovrum.
Och jag bara blir skitförbannad på den stackars sängen och ger upp.
Nu har jag lugnat ner mig. Antingen gör ja ett nytt försök el så får jag tänka om.
Jag gillar inte plan nummer två.
Det är allt ja säger.
Over and out
