Dagens motion
En sak som jag kom och tänka på idag var att trots depressionen slog till igen förra veckan så har jag inte lagt av med motionen och det.
Det har jag gjort tidigare när det inträffat och det har tagit flera veckor tills jag fixat att komma ut igen. Nu har jag kämpat mig ut ändån och idag gav det resultat.
Jag har två jobbigt backar på hemvägen när jag hämtar Wille. I början ville han gå lite själv men sen ville han upp på cykeln. Och givetvis innan backen började ;) min tanke var tvärtom egentligen. Dvs att han satt på cykeln raksträckorna och klev av när första backen började. Men varför göra det lätt för morsan liksom ;) Så upp med han på cykeln bara och sen bara och börja trampa.
Jag tänkte självklart att nej, detta fixar inte jag. Jag måste kliva av. Det blir för tungt. Men jag fixar till den lyktstolpen i alla fall. Och framme vid den lyktstolpen tänkte jamen, jag provar till lastbilen som stod på andra sidan. Trampade och trampade och tänkte men jag tar till nästa lyktstolpe och sen fram till nästa och vips var jag uppe.
När våran backe började fick jag gå av då, den är brantare. Men jag fixade hela första backen och det tänker ja vara stolt över idag.
Detta betyder att det har hänt saker i mig själv. Jag är, trots att jag halkar tillbaka ibland mycket, mycket starkare i mig själv. Har fått tillbaka tron på mig själv. Lyckokänslor de Lux i kroppen just nu. Tänk vad en backe kan göra.
Wille peppade mig även lite grann och sen sa han "va fort det går mamma".
Min motion idag
Nu ska jag fortsätta vila.
Prestationen kändes i nacken och axlarna. Sen ut och få mer solstrålar på mig medans jag tar ner tvätten. Sen kommer dagis hem om någon timme.
Full fart lär det bli. Så passar på och vila lite extra tror jag.
Over and out
