Efter lunch gick jag ner till tv rummet. Jag skulle plocka undan lite O dammsuga. O jag bara men va fan. Och Anton bara; vi har en massa snö inne. Man kan gå på den utan skor. Överlycklig.

Det va bara och hämta soppborsten och börja soppa upp det värsta. Nu är det undanröjt.

Får besök i eftermiddag. Trevligt. Kände lite stress då Wille smulat sönder all frigolit och ångesten kryper direkt i kroppen också och jag blir på dåligt humör. Trött som en Gnu är jag också.

Varför gör jag alltid så? Stressar upp mig helt i onödan. Stimmar omkring som en galning och härjar och gapar på barnen för dem inte är lugna. helt sjukt. Ibland så bryter jag tom ihop för jag inte hinner klart med städning.
Två dar innan bryr jag mig inte ett skit och tänker att det där hinner jag. Det gör inget om det ser ut lite. O två timmar innan folk kommer hit rasar jag nästan samman för det inte är städat och jag måste ursäkta mig att detta är stökigt osv. Inte så jättenormalt beteende. Något jag måste jobba bort.

Nu sitter jag ju tex och skriver blogginlägg ist för och tar tag med lunchdisken. O somnar nästan också.