Äntligen

Lillkillen har det jobbigt, riktigt jobbigt.
Sedan vi kom hem har han skrikit nästan konstant. I över en hel timme har han hållit på. Det var en välidgt lång timme kan jag säga. Ingenting duger. Inte ligga i sängen, gallskriker. Ligga på skötbortdet var inte heller kul, gallskrek ännu mer och vägade ligga still. Sitta i mammas knä nere i fotöljen var inte heller kul. Det var det tråkigaste av allt, riktigt förbannad. Vill inte ha mat, inte ens glass dög. Adam ville att jag skulle gå omking med honom. Stå still fick man inte göra, utan bokstavligen GÅ omkring.
Skojar du unge?!!
Helvete så här kan ju inte mamma hålla på. Jag måste diska, damsuga, tvätta osv innan mormor o moster Em kommer i eftermiddag. Jag tyckte Adam kunde ha sammarbetat med mig lite här faktiskt.
Jag testade fortöljen o försök till mer mat men nej, det passade inte.
Jag gav upp. Ville börja tjuta själv.
Sen kom jag på, ammen vi kanske ska testa och sätta hos här då tänkte jag. Inne vid datorn, i Abbes rum.
Det funkade. Han var tyst. Han satt i mitt knä, vi sjöng lite imse vimse spindel, bäbä vita lamm. Vyssade honom i famnen. Sen gick han med på att hänga över min axel. O så blev han tyst, han somnade.
Idag är jag glad över att jag inte slängt ut datorn från Abbes rum. (jag har hotat med det när han ist sitter o spelar när man kommer in när han borde sitta med sina läxor, då blir man inte glad när man ser det. Det blir man faktiskt inte).
Nu sover han sött inne på sitt rum.
Stackars lillkillen. Mitt mammahjärta lider just nu. O det lider ännu mer när jag lämnar bort honom till barnvakter ikväll, även om jag vet att dem kommer fixa det fin fint.
 
Om jag skulle ta o hoppa in i duschen en snabbis. För bättre tillfälle får jag väl inte mer idag.
Jag kan ju inte åka till kalmar o se på fotboll med otvättat hår, o lukta svett. Nånstans går ju min gräns liksom.
 
hej


DATUM: 2012-09-10 KL: 12:35:15







KOMMENTARER


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Jag är en 35årig tjej. Sofi heter jag. Bosatt i Hultsfred. Sambon med Tommie och tillsammans har vi fyra barn, grabbar, födda -02, -08, -09 och -11. De är mitt allt.

Här beskriver jag öppet och ärligt min vardag med allt vad det innebär. Ibland driver jag med mig själv och min familj, är jävligt ironisk men ändå 100% ärlig.

Jag kämpar just nu med att komma i toppform. 52kilo ska bort från min kropp. Mitt mål är att om två år ta mig runt Göteborgsvarvet.

För kontakt [email protected]




STATISTIK
st är här nu
st idag.
st den här veckan.
st den här månaden.
st totalt.

SENASTE INLÄGGEN

KATEGORIER

BLOGGDESIGN
© Sofi