På vägen hem

Barnen har kommit hem från dagis.
Idag blev det en lugn och skönt promenad hem med barnen. Raka motsatsen från i tisdags alltså.
 
Anledningen kan vara att dem var
1) Trötta efter att ha gått fram och tillbaka till hagadal med dagis. Dem hade både gått och sprungit på vägen tillbaka till dagiset. Anton var snabb och satte sig i vagnen när dem kom tillbaka. (Fick stå och vänta på dem idag) och Wille på ståbrädan. De har inte bråkat så mycket om sittplatsen nu dem senaste dagarna. Kanske börjar dem lära sig att turas om, vilket heller inte längre verkar vara något problem. Idag klev även Anton ur utan problem och Wille fick sitta. Dem bytte ett par gånger på hemvägen idag. Hoppas att detta håller i sig.
 
2) Jag hade med fika till dem idag. En bullpåse och varsin frukt, banan. Bullpåsen gick direkt. Vi hann inte ens halvvägs innan den tog slut. Bananerna lämnde dem kvar.
 
3) Sista biten brukar dem oftast gå hem. Dem brukar vilja springa uppför en liten stig som är nedanför backen här som leder till återvinningsstationen. Idag ville dem inte, dem sa inget om det alls. Wille var duktigt och gick uppför backen idag, utan tjat och gnäll om att han var trött. Anton satt kvar i vagnen idag. Hann var så trött då han gått mer andra sträckor på hemvägen tidigare än Wille.
 
Det kan alltså vara vilket som av dessa alternativ.
 
 
Den berömda bullpåsen.

Har man börjat med en ny rutin med Wille är det svårt att få bort den. Det gäller att tänka sig för men det är inte alltid jag lyckas med det om jag ska vara ärlig. Då får man stå sitt kast och få bort rutinen lite långsamt. Där tryter mitt tålamod ibland om jag ska vara ärlig där också.
 
Även Adam har börjat käka bullen själv nu. Har han ingen bulle när dem andra två har så är han snabb och försöker sno från den som har sittplatsen.
Han har utvecklats så mycket sedan han bröjade på dags. (Mer om det i ett annat inlägg).
 
Älskade Wille.
 
Och älskade Anton.
 
Pratade med mamma i telefonen på hemvägen.
Anton påpelade igår att han ville hem till mormor. Men kom vi och hälsade på skulle dem slänga ut oss. Det har alltså aldrig hänt, jag vet inte vart han fick det ifrån. Han har sina ideér den där Anton.
Runt halv fyra kommer lillebror och hämtar W o An. Så dem får tillbringa några timmar där inne idag.
Älskade barn ♥
 
 
 


DATUM: 2012-10-31 KL: 13:25:00







KOMMENTARER


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Jag är en 35årig tjej. Sofi heter jag. Bosatt i Hultsfred. Sambon med Tommie och tillsammans har vi fyra barn, grabbar, födda -02, -08, -09 och -11. De är mitt allt.

Här beskriver jag öppet och ärligt min vardag med allt vad det innebär. Ibland driver jag med mig själv och min familj, är jävligt ironisk men ändå 100% ärlig.

Jag kämpar just nu med att komma i toppform. 52kilo ska bort från min kropp. Mitt mål är att om två år ta mig runt Göteborgsvarvet.

För kontakt [email protected]




STATISTIK
st är här nu
st idag.
st den här veckan.
st den här månaden.
st totalt.

SENASTE INLÄGGEN

KATEGORIER

BLOGGDESIGN
© Sofi