En sista minuten person
Adam somnade vid halv sex igår kväll och sov till ca halv sju imorse. Somnade om efter lite välling och sov nästan en timme till. Ingen vällingpåfyllning inatt. Han var trött igår eftermiddag. Började redan vid 15 tiden. Sov bara max en halvtimme i vagnen igår. Anton väckte honom på vägen hem med sitt humör. Han var inte rolig halva vägen hem igår. Han är envis som synden den lille ungen!!!
Imorse hade jag lyckliga killar. En massa snö. Nu kan vi åka pulka sa dem.
Jag antar att promenaden hem idag kommer bli dubbelt så lång. Det ska väl lekas i snöhögar osv. Men det får jag ta idag. Dem har väntat på denna snö i en evighet om ni frågar barnen. Själv hade jag kunnat vänta med den ett tag till.
Nu ska jag städa undan min disk innan jag knallar iväg och hämtar hem barnen. Den blev lidande igår då Adam ville vara i famnen mycket och jag hade ont i huvudet. Gick och la mig direkt när jag sövt barnen, vaknade runt 01 och hade svårt att soma om. Hade glömt att sprya Abbes vinterskor och fick i panik börja med det så dem var torra tills idag. Att man alltid ska göra allt i sista minuten.
Torra blev dem och Abbe fick gå med varma skor till skolan + min mössa.
